22 maj - När min Leon ville ut - PART ONE
Jag kan ju börja med att jag hade gått 9 dagar över tiden och under dessa dagar så hade jag inte haft något som helst tecken på att lilleman ville komma ut. De två sista månaderna så hade jag haft mycket "mensvärk" och foglossning som vanligt.
Den 22 december så valde jag och Tommy att klä julgranen på kvällen. Under tiden så kände jag av mensvärken som jag alltid gjort och tänkte inte mer på det. Fick även några sammandragningar i samband med mensvärken, men det
hade jag också haft i någon månad. Thats it.
Efter att vi klätt julgranen så gick vi och la oss. Sammandragningarna höll på ett tag som vanligt och för skojs skull så klockade jag dessa sammandragningar. Gissa om jag blev paff!? Jag hade ju värkar med 8 minuters mellanrum.
Jag tog det lugnt och sa till Tommy att vi kanske skulle bli tvungna att åka in den natten (fast jag inte hade något direkt ont).
Jag ringde min svägerska och snackade lite skit och berättade att jag tydligen fått värkar. Hon tyckte jag var dum som inte ringde och förberedde förlossningen och min svärmor som skulle komma och ta hand om Saga. Jag sa bara att det här skulle ta låång tid. Jo eller hur! Jag klockade igen och då var det 5 minuter mellan värkarna (som fortfarande kändes som lätt mensvärk som kom och gick).
Fick lite panik och ringde förlossningen som också sa att det skulle ta tid innan det blev dags att komma. Hon klockade mina värkar och vips så var det 1-2 minuter mellan.
På en timme så hade mina värkar gått från 8 minuter till 1-2. Barnmorskan sa då åt mig att äta lite och ta det lugnt innan vi åkte, men icke! Började blöda så då var det bara att åka in.
Väl inne på förlossningen (runt 1 på natten) så var jag ensam och kunde bli lite ompysslad av personalen. Dom undersökte mig och jag var öppen 2cm. Vid det här laget så hade värkarna börjat gjort jäkla ont.
Blev erbjuden en varm dusch som inte hjälpte mig ett dugg. Bad om någonting annat som skulle stoppa smärtan. Fick då ett nytt rum och en doktor direkt som satte ryggmärgsbedövning under tiden jag andades lustgas (som var hur jäkla roligt som helst). Under hela tiden som läkaren satte bedövningen så skrattade jag så jag vet inte vad.
Dom undersökte mig lite till och jag hade öppnat mig ett par cm till. Värkarna kände jag nästan inte av efter bedövningen och tänkte att detta gick ju lätt som en plätt!
Runt 3 på natten så tyckte dom att det gick lite sakta så dom satte dropp som skulle skynda på det hela lite och så tog dom hål på hinnorna. Gick lätt som en plätt det med och kändes inte ett dugg.
Den 22 december så valde jag och Tommy att klä julgranen på kvällen. Under tiden så kände jag av mensvärken som jag alltid gjort och tänkte inte mer på det. Fick även några sammandragningar i samband med mensvärken, men det
hade jag också haft i någon månad. Thats it.
Efter att vi klätt julgranen så gick vi och la oss. Sammandragningarna höll på ett tag som vanligt och för skojs skull så klockade jag dessa sammandragningar. Gissa om jag blev paff!? Jag hade ju värkar med 8 minuters mellanrum.
Jag tog det lugnt och sa till Tommy att vi kanske skulle bli tvungna att åka in den natten (fast jag inte hade något direkt ont).
Jag ringde min svägerska och snackade lite skit och berättade att jag tydligen fått värkar. Hon tyckte jag var dum som inte ringde och förberedde förlossningen och min svärmor som skulle komma och ta hand om Saga. Jag sa bara att det här skulle ta låång tid. Jo eller hur! Jag klockade igen och då var det 5 minuter mellan värkarna (som fortfarande kändes som lätt mensvärk som kom och gick).
Fick lite panik och ringde förlossningen som också sa att det skulle ta tid innan det blev dags att komma. Hon klockade mina värkar och vips så var det 1-2 minuter mellan.
På en timme så hade mina värkar gått från 8 minuter till 1-2. Barnmorskan sa då åt mig att äta lite och ta det lugnt innan vi åkte, men icke! Började blöda så då var det bara att åka in.
Väl inne på förlossningen (runt 1 på natten) så var jag ensam och kunde bli lite ompysslad av personalen. Dom undersökte mig och jag var öppen 2cm. Vid det här laget så hade värkarna börjat gjort jäkla ont.
Blev erbjuden en varm dusch som inte hjälpte mig ett dugg. Bad om någonting annat som skulle stoppa smärtan. Fick då ett nytt rum och en doktor direkt som satte ryggmärgsbedövning under tiden jag andades lustgas (som var hur jäkla roligt som helst). Under hela tiden som läkaren satte bedövningen så skrattade jag så jag vet inte vad.
Dom undersökte mig lite till och jag hade öppnat mig ett par cm till. Värkarna kände jag nästan inte av efter bedövningen och tänkte att detta gick ju lätt som en plätt!
Runt 3 på natten så tyckte dom att det gick lite sakta så dom satte dropp som skulle skynda på det hela lite och så tog dom hål på hinnorna. Gick lätt som en plätt det med och kändes inte ett dugg.
Kommentarer
Trackback
